Arbetsmiljö är ett brett och komplext område och innefattar både fysiska och psykosociala förhållanden i arbetet. Den fysiska arbetsmiljön (tex. ergonomi) är den som är mest omtalad och därefter den psykosociala (tex. krav och resurser) arbetsmiljön men sedan en tid tillbaka har även den digitala arbetsmiljön lyfts som viktig.

 

Det är dags att börja prata om den digitala arbetsmiljön

Vår värld blir mer digitaliserad och arbetslivet är inget undantag. 80% av alla yrkesverksamma använder någon form av digitalt hjälpmedel i sitt dagliga arbete. I många fall är det tal om flera olika system som ska användas samtidigt men som inte är utformade och anpassade för det. När dessa stöd inte är tillräckligt bra eller anpassade för de olika uppgifterna skapas en dålig digital arbetsmiljö.

Ungefär 30 minuter om dagen går förlorade på grund av tekniska problem och strul med digitala verktyg enligt en undersökning som tidskriften Vision genomfört. Det kan handla om föråldrad utrustning, bristfälliga system eller avsaknad av support. 30 minuter per dag innebär att två arbetsdagar per månad går åt till att lösa problem där tiden skulle kunna läggas på annat. Utöver en ökad arbetsbelastning och ineffektivitet riskerar det dessutom att skapa både stress och frustration, som i värsta fall kan orsaka både sjukdom och ohälsa med sjukskrivning som följd.

Vad är då den digitala arbetsmiljön?

Digital arbetsmiljö handlar till mångt och mycket om hur vi människor fungerar - kognitionsvetenskap. De digitala hjälpmedlen måste vara anpassade till våra egenskaper och förmågor att använda dem. Här pratar vi om att M:et det vill säga människan och T:et, tekniken måste samspela för att tekniken ska vara behjälplig och det är O:et, organisationens uppgift att säkerställa detta.

Det kan handla om allt ifrån ett gränssnitt i en maskin till en app som används för att tidsrapportera. All teknik och mjukvara som vi kommer i kontakt med under arbetsdagen bidrar till den digitala arbetsmiljön. Precis som stolar, bord, kaffe, stöd från chefer och kollegor, arbetsbelastning och så vidare bidrar till den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön.

När vi använder system som är krångliga känner vi lätt att det är vi som inte förstår när det i själva verket är systemen som är onödigt svårbegripliga. Samma sak gäller med verktyg som är föråldrade eller trasiga. Detta skapar onödiga kognitiva belastningar som leder till avbrott i arbetet och ineffektivitet. I förlängningen kan detta leda till stress och andra fysiska åkommor som utan återhämtning kan leda till långvariga sjukskrivningar.

Vad kan man göra för att förbättra den digital arbetsmiljön?

Din arbetsgivare har ansvaret för att den digitala arbetsmiljön är god, även vid hemarbete. Det är dock medarbetarens ansvar att påtala eventuella brister så att arbetsgivaren kan förbättra den.

Upplever du som arbetstagare att din digitala arbetsmiljö har brister ska du alltså påtala detta för din arbetsgivare. När det kommer till att förbättra den digitala arbetsmiljön kan det ibland var mer invecklat än att köpa in nya mer ergonomiska stolar eller bättre verktyg som underlättar arbetet.

Vi erbjuder en rad tjänster för att utvärdera, kartlägga och förbättra den digitala arbetsmiljön åt våra kunder. Våra metoder är baserade på forskning inom området och arbetet sker med hjälp av bland annat digitala arbetsmiljöronder och IT-checklistor samt stöd i förändringsarbetet med hjälp av målbildsprocesser. Utöver dessa tjänster håller vi även utbildningar på området.

 

Våra tjänster inom digital arbetsmiljö

Vill du veta mer om digital arbetsmiljö och hur du på ett säkert, hållbart och effektivt sätt kan utvärdera och utveckla den?

Kontakta Stefan Mattsson

+46 (0)70 396 77 63

stefan.mattsson@mto.se